Nya bilder på Teleborg slott!

Teleborg slott och trädgård i panorama.

 

Teleborg slott är bröllopspresenten i Växjö som nog är bland de mest sagolika slotten vi har i hela Sverige. Högst subjektivt, men det Rehndals-inspirerade slottet är sagolikt.

För över tio år sedan skrev jag ett kort inlägg om Teleborgs slott som du kan läsa här. Slottet var lika vackert, då var det restaurangverksamhet i slottet som det gör än idag men framförallt så har slottet utvecklats till ett av de där slotten som marknadsför sig rejält med att du verkligen kan bo I slottet i rum väldigt stiligt inredda. 

Mäktig entrétrappa! Halva vägen upp vinkar en av mina söner, lagom nöjd att behöva besöka ytterligare ett slott...

 

Bara därför är det värt att inte bara nöja dig med mina bilder här som bara är utifrån slottet utan ta en kik på deras egen hemsida också och se deras än finare bilder. Jag skickar dig vidare till deras hemsida via deras sida om ett av de vackra rummen/sviterna, detta är tornrummet på Teleborg slott.

Kort om Teleborgs historia 

Greve Fredrik Bonde af Björnö lät bygga slottet med granit och tegel ifrån Torpa, en by nära Växjö, samt ifrån Västervikstrakten. Slottet stod klart år 1900. Det var en morgongåva till sin fru Anna Koskull, en rejäl sådan!

Slottet har mycket vackra detaljer, en promenad runt slottet är en upplevelse det också och det finns gott om promenadstråk bland slott och vatten kring Teleborg.

 

Kostnaden för slottet blev totalt 192772 kr och 80 öre. Jag jämför med miljonslottet Örenäs som stod klart 18 år senare och blir lite konfunderad. Är Örenäs så mycket större? Jag har inte varit mer än precis inne i entrén till Teleborg så jag har svårt att jämföra, men Örenäs är kanske så mycket större? Eller var det inflationen som gjorde prisskillnaden? Eller, kanske är det så att smålänningarna var vassare på att bygga ekonomiskt?! 

Slottet har varit slottspensionat med elektricitet på den tiden elektricitet var en lyx, det var under ca tio år på 20-talet flickpesnionat men framförallt så var det ett sommarresidens för familjen Bonde.

Som de flesta slott ligger Teleborg vackert vid vattnet. Du har också en populär frisbee-golfbana i parken runt slottet.

 

Ganska snabbt, förhållande till att vi pratar om slott som brukar ha hundratals åts historia med och bakom sig, så såldes slottet 1964 till Växjö stad. Numera ägs det av ett företag och arrenderas av ett annat som har verksamheten som verkar blomstra.

Rent historiskt, med spännande dramatiska händelser, kan Teleborg inte skryta, då får du åka en bit utanför till Kronobergs slott, där finns historia i nästan alltför stort omfång.

När jag skriver så, vilket jag ganska ofta gör, så känner jag mig lite cynisk, för när jag skriver att det inte finns mycket historia på ett ställe så har jag naturligtvis fel. Det är ju bara att jag gör en bedömning utifrån stora dramatiska historiska händelser. Om alla de som bott, hyrt, varit på flickpensionatet skulle skriva om sina upplevelser där så lovar jag att vi hade haft timmar med spännande, roligt och gripande material att ta del av men de bitarna är ofta så svåra att finna. Egentligen inte mindre intressanta för det.

Här står jag och en av mina grabbar och njuter av slottet.

Det är ett sagoslott och har en trolsk miljö runt sig. Glöm inte att du kan klicka på bilderna för att se dem i större versioner.

Teleborg är väl värt ett besök, kika både på deras hemsida samt gärna mitt tidigare inlägg om slottet som du hittar länk till ovan i texten.

Vill du besöka slottet så får du kartan nedan.

Tack för att du läser min blogg, ha det bra!

/Per

Karta:

Bjersjöholm och Bjärsjöholms slott?

Bjersjöholm och Bjärsjöholms slott?

Nja, inte riktigt, men nästan. Bjärsjöholm hittar du med olika stavningar och på plats så hittar du dessutom två olika slott.

Du har renässansborgen från 1576 som fick överges på grund av sättningar. Den låg innan mitt i en sjö, numera torrlagd sjö. Enkelt att besöka, du ser två kvarstående längor av ett slott som var än större förr. Numera restaureras det i maklig takt av en förening.

Att det övergavs på 1800-talet är en sanning med modifikation, eftersom det bodde arbetare på gården i huset ända till 60-talet. Numera bor där ingen.

Blickar en bakåt, och då menar jag inte i tiden utan fysiskt på plats så kan du skymta ett rött romantiskt bygge som är tyskinspirerat… Det är det nya slottet som byggdes 1850. Det är privat och en får respektera att en inte kommer så nära det slottet. Men jag tycker det är otroligt vackert!




Väl värt en omväg om du är ute och kör på e65:an.

Karta längst ner.

/Per

Tyckte du Bjersjöholm var spännande så bör du kolla in avsnitt fyra av "Så många slott - så lite tid", där besöker jag båda slotten och filmar dem.

Krageholm slott - en glimt iallafall!

Så mycket jag såg av Krageholms slott...

Hej!

Detta du läser nu är en uppdatering av detta inlägg. Jag har varit på besök än en gång och kom riktigt nära slottet denna gång. Så mitt tips är att du ska läsa detta inlägg, här får du lite historia, sedan ska du titta på det sista avsnittet av "Så många slott - så lite tid", där jag besöker och filmar slottet i dess miljö på ett alldeles nära håll utan att för den delen gå in i ägarens privata domäner.

Nu till gamla inlägget!

/Per

Från 2015:

Krageholm är ett stort vackert gult slott någon mil norr om Ystad, med rejäl vallgrav runt omkring. Det har jag sett på Google maps. Mitt besök resulterade i de tre bilder du ser här i detta inlägg...

Så jag fick ingen fantastisk slottupplevelse, bara en aning, en hint!

Det tar dock inte ifrån slottet sin historia, jag valde ut några punkter från slottets egen hemsida:

* Känt sedan 1200-talet. 

* Sista danska ägaren var Jörgen Krabbe som blev avrättad i Malmö för förräderi 1678. 

Bilden kan innehålla spår av slott.

* I samband med hans avrättning brann slottet i vad som tror vara en anlagd brand. 

Slottet stod övergivet i 20 år efter branden då det kungliga rådet Carl Piper köpte det. Han kom dock aldrig dit utan dog i rysk fångenskap i efter ett känt slag i Poltava. 

Carl Piper hade en driven fru däremot. Christina Piper som jag skrivit om flera gånger tidigare, och hon såg till att slottet rustades upp och fick dagens utseende. 

* Christina Piper slutade sina dagar på Krageholms slott. Det ska ha varit hennes favoritslott. 

* Sedan dess, förutom under ca 30 år vid sekelskiftet 1800/1900, så har slottet varit i Pipers ägo och är så än idag. 

Tyckte du det verkade spännande med Christina Piper så rekommenderar jag slottet Christinehof. Ett slott jag har sett mer av :)

/Per

Karta till Krageholm:

Börringe Kloster - slottet vid Sturups flygplats

 

Kör du från Malmö mot Sturups flygplats, eller som det kallas nu för tiden, Malmö Airport, så skymtar en stor gul byggnad till höger vid rondellen som tar dig mot flygplatsen. Sommartid är den ganska lätt att missa men på vintern när löven fallit så ser du den tydligare.

Jag tycker du ska stanna till, det är Börringe Kloster,et stort pampigt bygge, väldigt vackert. Lagom för ett besök innan flygningen, du kommer nämligen inte så nära då det är en privatbostad. Det har funnits ett slottscafé, eller kanske rättare sagt slottsbutik, men sist jag var där så var den nedlagd men allt lämnat som om butiken bara väntade på nästa föreståndare. Det hade varit trevligt som tusan, så det hoppas vi på!

Börringe var ett Benediktinerkloster från 1200-talet fram till reformationen. Då var det en annan byggnad, slottet du ser nu är i huvudsak ifrån 1763, den tredje våningen byggdes dock på ca 100 år senare.

Klostret dyker emellanåt upp i den skånska historien och nämns på andra slott som varit kloster, det var en viktig institution i skåne när det fanns.

Karl X Gustav skänkte slottet till sin oäkta son efter freden i Roskilde 1658 då skåne blev svenskt.

Idag ägs slottet av av Eva och Fredrik Ramel och gården drivs som ett aktiebolag. Slottet och husen runt omkring benämns idag som en småort enligt SCB och kallas” Börringekloster” 2010 hade byn 81 invånare.

Läs mer på deras hemsida och längst ner här på sidan hittar du en karta dit.

Tyckte du att Börringekloster verkar spännande så tycker jag att du ska skriva upp dig i rutan nedan så du får ett mejl till en förhandsvisning av den andra delen av min och Kents serie "Så många slott -så lite tid", där Börringekloster är det första slottet vi besöker. Så får du se mer av slottet!

Skriv upp dig här, du kan närhelst du vill avprenumerera genom mejlet från mig och alla din info tas bort:

Email


First name

Karta:

Number One, London - eller?

Idag beger vi oss till London, med den lyxiga adressen; London 1! Apsley House. Det var ett stately home, för bland annat en viss Wellington som besegrade Napoleon vid ett ställe som heter Waterloo. En ikonisk person som förstod den status han fick från den segern. Mer om det senare, först adressen. 

Vid ett slott/palats/herresäte som drivs av English Heritage, vågar till och
med jag vara lite av en paparazzi och fota över staketet in på bakgården.

När Kent och jag besökte huset vid ändan av Hyde Park, Hyde Park Corner, lite enkelt förklarat, så läste jag just att adressen var ”Number One, London”, och jag tyckte att det var fullt förståeligt att en sådan brittisk hjälte blev tilldelad en sådan ikonisk adress men nu när jag skulle skriva om det så var det inte riktigt så enkelt. 

Apsley House riktiga adress är mycket krångligare att komma ihåg, ”Number One, London” är ett smeknamn huset fick för sitt läge som det första hus i London du mötte om du kom från Landet och skulle in genom tullarna vid Knigtsbridge.

Huset är idag ett museum där de försöker bibehålla interiören från 1800-talet men översta våningen och lite till tillhör fortfarande the Duke of Wellington och kommer göra så så länge det finns en sådan. Så det är ett hus som används än idag men av den delen får du tyvärr inte se något om du besöker huset. 

Vad jag menade med att Wellington visste om sin ikonstatus är till exempel att han vart år firade årsdagen av Waterloo-segerni just Apsley hus med speciellt inbjudna gäster samt att i trappan så har han en, jag gissar fyra till fem meter hög staty av Napoleon som en antik fredsgud. Både för att lyfta sig själv och håna sin forma fiende. 

Det är ett trevligt besök, inte fantastiskt men det går ganska snabbt, du kam göra huset på en timme och hinna med det mesta och så var det kul att få besöka ett stately town house som jag passerat så många gånger utan att fundera på vad det är för ett hus. 

I och med att det är ett town hus så är det underförstått att den som äger det också har ett country house, ett som ofta är mycket större och vad vi här i Sverige hade kallat slott eller herrgård. 

Karta och länk;

/Per

----

Vill du läsa om fler slott i London så rekommenderar jag min text om Kensington Palace i Hyde Park/Kensington Gardens i centrala London. Där har jag även filmat från mitt besök inne i slottet så du kan se om du också vill uppleva det inuti!

Krapperup slott - en kort introduktion

Slottets delar med puts, du kan klicka på alla bilder
och få dem större.

När Kent och jag besökte Krapperup slott så stack vi iväg en vanlig onsdag och hade bokat en guidning för oss själva. Intendenten som skulle guida oss tog dock emot oss med förvåning, hon trodde nog inte att vi bara skulle vara två personer, på deras hemsida stod det att guidningar kunde göras för grupper av minst tio...

Ingen av oss hade varit på slottet så när  Kent läste att de trots allt tog emot besök så bokade och betalade vi för tio personer men åkte dit själva. 

Vi fick en väldigt bra guidning i ett spännande slott som jag nog tycker vi fick se mycket av. 

Renässansborgen Krapperup

Krapperup är en gammal renässansborg men med en äldre historia då det har upptäckts ruiner, en grund ifrån en 1300-tals borg rakt framför nuvarande huvudbyggnaden. Renässansslottet bestod av ett stort stenhus byggt för att avskräcka imponera och försvara bakom dess vallgrav. 

Krapperup är en borg, från början med fasad av tegel

Barockslottet släpps fram

Det är ett slott som gått igenom ganska tydliga epoker. Började som sagt som renässansborg men på 1600-talet när Grevinnan Maria Sophia De La Gardie tog över slottet som en del av försvenskningen av Skåne, så satte hon puts över de Gyldenestiernska sjuuddiga kritstensstjörnorna i fasaden och omvandlade huvudbyggnaden till ett Barockslott. Frågan som ibland ställs men svaret inte är säkerställt är varför hon lät sätta puts över...

Har du hört något om anledningen? Mejla mig eller kommentera inlägget så blir jag jätteglad.

Barockeran bestod mycket i att det byggdes till en lanternin och anlades en barockträdgård. 

Stjärnorna togs senare återigen fram så idag är de synliga som du ser på bilden. Det har dock behållits en del av putsen så du får en aning om både hur slottet såg ut från början med tegelfasad och hur det såg ut med puts på.

Här ser du både tegelfasad och putsad fasad, samt en tom vallgrav!

Slottet som Rokokopalats på 1700-talet

Det är främst inuti som Krapperup visar upp sin rokokosida med typiska detaljer i vissa rum. Tyvärr fick vi inte fotografera inuti så jag har inget att visa upp om detta. Men också skapande av sällskapsrum med rum i fil och anläggande av en ny trappa mellan våningarna minner om denna era. 

En rolig detalj på trappan var att vartannat trappsteg var ljusare och vartannat mörkare med en anledning som inte var estetisk. Elekticitet fanns inte och för att inte snubbla i trappan anlade man en en skymningstrappa med denna variation för att det syntes bättre i skymningen eller med ett ljus eller lykta i hand om det hade blivit sena kvällar på slottet. 

Här ser du de typiska Gyldenestiernska stjärnorna som Krapperup
är känt för. Går inte att skriva om slottet utan att ha en schysst bild
på dem.

Så vänner! En kort introduktion, som vanligt finns det otroligt mycket mer att skriva om slottet och just Krapperup är otroligt duktiga på att dokumentera och forska om slottet och dess historia och plats i historien. Söker du på Ad Libris så kommer det upp en väldans massa böcker och utgåvor om Krapperup ur olika perspektiv. Vill poängtera att jag inte läst dessa, men ville kolla upp om det stämmer, och det gör det, det finns en massa forskat om slottet, gården och dess omgivning.

Men mer skrivet får det bli en annan gång!

Jag köpte jag själv en annan intressant bok vid besöket som jag också får återkomma senare till här. När vi var på besök så hade vallgraven tömts då stenar hade börjat kalva. Jag klippte ihop en liten film om Vallgravar där du kan se lite från just Krapperup.

Glöm inte klicka på fler videos och kolla in en massa slott under min videosida här på bloggen!

Beger du dig till min youtube-kanal så glöm inte klicka prenumerera så du ser när jag lägger upp en ny video! Där kommer upp en del kortare videos som inte hamnar här på bloggen.

Som vanligt har du kartan längst ner!

/Per

Löberöds slott

Äntligen! Som Gert Fylking hade uttryckt sig. Äntligen har jag fått ihop ett inlägg om Löberöds slott. Det är ett slott jag passerat så många gånger, långt innan jag började blogga om slott, men jag har aldrig stannat till och jag har aldrig skrivit om denna skånska pärla, förrän nu!

Det här skånska slottet i Eslövs kommun verkar vara lite utav en bytesvara. Nu menar jag inte alls att nedvärdera Löberöds slott på något sätt, det är ett mycket vackert mindre (inte litet!) slott i två våningar med två korta flyglar och ett åttakantigt trapptorn i mitten. 

Jag har inte heller koll på anledningarna till att slottet har bytt ägare ganska många gånger, men jag får en känsla av att det här som vid andra slott handlar om ekonomiska anledningar. 

Godset ärvs, och arvtagarna/arvtagaren har redan två slott och är inte känslomässigt engagerad i arvegodset så att ha kostnaden och ta risken med ytterligare ett gods kan bli en dålig affär. 

Hen säljer slottet. 

Godset ärvs, men arvtagarna/arvtagaren har inte det så fett och har helt enkelt inte råd att driva ett slott med dess gårdsysslor. 

Hen säljer slottet. 

Det kan naturligtvis också vara att arvtagarna/arvtagaren känner ansvar inför verksamheten och att det inte finns möjlighet till det engagemanget som krävs för att driva ett gods och därför, av ansvar för att inte slottet och gården ska förfalla utan tillräckligt mycket kärlek, det är ju nästan aldrig bara ett hus som ska tas om hand utan ett företag i godset. 

Löberöds slott idag

För idag ägs Löberöds slott sedan 1997 av Knut Ramel, en av Sveriges största finansmän genom tiderna, som då köpte slottet för 23 miljoner och började rusta upp det från förfall. 

Släkten Ramel fick godset som arv 1635 och behöll gården i släkten fram till 1799 då "Bygge-Hans" Ramel (smeknamnet Bygge, fick han för han byggde så många herresäten i Skåne för sin fars "Rike-Ramels" pengar) dog. 

Hans barnbarn Kristina Sparre och hennes man Greve Jacob De La Gardie fick då köpa slottet och inrättade ett känt bibliotek, med ca 18000 inventarier.  En del av boksamlingen flyttades till Charlottenlunds slott, som jag också besökt, när Greven dog och gården styckades upp bland arvingarna. 

Men 1863 återkom släkten Ramel då friherre Otto Ramel på Övedskloster köpte det. Redan 1917 således dock godset igen, då till en redare ifrån Malmö. 

Åttio år senare kom dock Knut Ramel in i bilden och med köpet så slöts cirkeln och slottet återkom till släkten Ramel. 

Nordisk familjebok beskriver slottet som en skönhet gjord utav mänsklig hand liksom dess omgivning, då sjön också är anlagd.

Förstår ni nu vad jag menar med att ett slott kan vara en handelsvara? Jag har dessutom hoppar över några led i köphistoriken. 

Jag har inte varit nära slottet, det är privat, men i den före detta slottskyrkan ges ibland konserter och jag vara emellanåt läst om att de har utställningar, vad jag förstått, även i slottet ibland. 

Slottet ligger väldigt fridfullt och denna gång körde vi runt lite och jag insåg att det är både ett större slott och en större trädgård än jag mindes från tidigare besök. 

Nordisk familjebok beskriver slottet som en skönhet gjord utav mänsklig hand liksom dess omgivning, då sjön också är anlagd.

Livsöden är alltid spännande och det finns med all säkerhet mycket att berätta om personerna som bott på slottet men slottet i sig verkar inte ha varit inblandat i större slag eller större omvälvningar i samhället. 

Snälla, skriv i kommentarsfältet eller mejla mig om jag har fel, och berätta om vad jag missat!

Besök gärna deras hemsida. Hör gärna av dig om du besökt eller ska besöka slottet och berätta om besöket. Jag har ett litet kort videoklipp jag ska lägga till här också senare, så återkom gärna inom en vecka eller två!

Nedan här hittar du en karta och en rekommendation till en schysst bok om slott jag själv har hemma. 

/Per

Karta:

Källor. 

Skånskan http://www.skd.se/2011/11/30/finanslegendar-pa-julmarknaden/

Sydsvenskan (tyvärr en betallänk, men du ser siffran ändå) https://www.sydsvenskan.se/2002-06-19/med-karlek-och-pengar-raddades-slaktens-slott

---------------------------------
Är du intresserad av en bra guidebok att ha med på slottsrundan så rekommenderar jag "Tolv Skånska slott" som är en bra liten bok att ha i handskfacket i bilen. Mycket välskriven.

Tolv skånska slott, av Annika McClintock (klicka här för mer info och eventuellt köp)

 (Om du beställer boken genom länken ovan får jag en liten provision som hjälper mig att köra runt till fler slott, men dete kostar inte något mer för dig ändå. Ofta tvärtom att boken är billigare över nätet här.)

----

Inför påsken 2018 så rekommenderade jag följande tre slott att besöka, och de finns ju kvar även nu efter påsk!

 Info om de tre slotten i filmklippet.

Tornet på Hovdala slott

Porttornet på Hovdala

Hovdala är ett väldigt intressant slott. Jag besökte det i februari för att jag ville ha tornet lite bättre filmat än vad jag redan hade. Då visade det sig att det var över tio år sedan som jag gick den guidade turen av slottet. En tur som jag än idag rekommenderar då jag tyckte den var riktigt, riktigt bra och intressant. Så bege er dit i sommar och gå turen!

Det finns hur mycket som helst att berätta om Hovdala slott. Är du ute efter ett slott som har stått ut med krig mellan Sverige och Danmark och snapphanefajter, så har du kommit rätt! Här finns många historier, vilket gör att jag lär återkomma till Hovdala många fler gånger.

Idag berättar jag dock historien då själve fan var framme och försvarade slottet. Året var 1612, Gustav II Adolf "härjade och brände" i det då danska Skåne. Det gick bra för kungen och hans soldater, det var han mycket noga med att berätta i ett brev som ska finnas bevarat än idag. Men han nämnde inte Hovdala, där hade det inte gått som det var tänkt.

Sivert Grubbe, hette den danska slottsherren 1612 och han hade hört att svenska soldater var runt och gjorde livet förfärligt för skåningarna och tänkte att de nog skulle komma förbi Hovdala också och förstöra. Det visade sig att han hade rätt i det.

Grubbe hade förberett sig så bra han bara kunde och första anfallet slogs tillbaka av skåningarna. Svenskarna fick vända och återkom senare efter att de återhämtat sig. Även denna gång misslyckades  svenskarna men nu gav de upp och drog vidare. Männen på Hovdala hade lyckats hålla slottet mot de starka svenskarna!

När fred senare rådde och Grubbe reste runt i landet hörde han historier om slaget. Folk berättade att det måste ha varit själve fan som försvarat slottet den dagen, för hur svenskarna än sköt på försvararna så bet aldrig kulorna på dem! Grubbe skrev i sin dagbok att slottet hade varit kraftigt underbemannat och att kulorna inte bet på knektarna, inte en hel del av dem iallfall. Han hade nämligen låtit klä upp människoliknande figurer i uniformer, ståendes med vapen i hand väl synliga för svenskarna.

Smart, kanske inte själve fan, men smart!

Kolla gärna in mitt gamla inlägg om Hovdala slott där jag skriver mer om dess historia i vidare perspektiv.

Deras hemsida med tider för besök hittar du här, och karta längst ner i inlägget här. Jag fann dessutom en kokbok från Hovdala slott. Jag skriver lite om den under kartan.

/Per

Kokbok från Hovdala slott

När jag gjorde lite research inför det här inlägget så upptäckte jag att föreningen Hovdala vänner funnit gamla handskrivna recept från familjen Ehrenborg som var de sista som bodde på slottet. Den här har jag inte köpt själv än, men jag ska, jag tycker den verkar så häftigt att de satt samman en kokbok från Hovdala slott! Därför tipsar jag om den här trots att jag inte läst den själv.

De skriver till och med att en del recept är oätliga med dagens smaklökar, men också att den del recept är helt underbara!

Köper du boken genom länken så får jag en liten provision av ditt köp. Du betalar inte extra, det blir inte dyrare för dig men du stöttar min blogg och mina slottsbesök. Vill du inte det så kan du söka efter boken på Bokus.com så får du den för samma pris där utan provision till mig.

/Per

Dragsholms slott i stort, liksom

Muren med flaggan var tidigare en länga men som ett visst grannland till Danmark sprängde när de lämnade stället...

Vi börjar direkt med att informera om att ifall du hittat hit för det övernaturliga:

För att se Dragsholms spöke:  http://www.celestine.slotts.tv 

Dragsholms slott i Danmark, Västra Själland har rötter ifrån 1200-talet. Sedan har det hunnit vara biskopsbostad, fängelse och rivits lite grann av svenskarna. Idag är det ett hotell med en restaurang med Michelin-stjärna. 

Jo! Och Celestine! Ett spöke vars skelett du fortfarande kan se där det blev inmurat. Klicka på länken i början av denna text för att läsa mer om Celestine och se hur hon vilar idag. 

Restaurangen var en höjdare, det måste jag säga. Spännande smaker, lyxigt men väldigt avslappnat. Lite småkul också att en av tjejerna som serverade oss trodde vi bar från Norge. Måste vara min antydan av sydsmåländsk dialekt... Spelar ingen roll, vi fick ett fantastiskt mottagande!

Boendet var också mycket trevligt, vi bodde på slottet och jag passerar ovan nämnda Celestine var gång jag gick till mitt rum. 

Fåtöljer på rummet.

Utsikten från mitt rum.

Handfatet på toaletten på rummet. Mycket fräscht.

Vi tog en guidad tur av slottet, som var uppskattad men danska gick väl för fort för mig och jag tycker jag är hyfsad på att förstå danska. 

Men i stora drag fattade vi vad som berättades. Slottet har i stort sett ingen interiör kvar som är original, förutom nedan biblioteksinredning, och den fann jag inte vidare intressant. 

Så en del väl vitmålade väggar som tog bort det personliga, fanns det, men också väldigt smakfulla inredningar som återskapats.

Mina två favoritrum var den lilla teaterscenen och det träpanelklädda rummet där jag och min kollega avnjöt en synnerligen god konjak, lite drömskt att vara godsägare och samtidigt få undan orättvisan i det hierarkiska system som byggde slott som detta. 

Detta blev vårt favoritrum. Mycket vackert med serveringsgång dold i i väggen.

Vi lät en del orättvisor falla i drömskt dunkel och njöt av konjaken på varsin kortsida av det pampiga bordet bredvid rävpälsarna. 

Frukosten var också spännande, men på frukosten är jag lite traditionell och se gärna en klassisk engelsk frukost. Men gillar du spännande smaker så fortsatte detta även morgonen efter. 

Gällande teaterscenen så återkommer jag i ett annat inlägg, så detta får vara ett intro/översikt på Dragsholm slott. 

Mvh

Per

Vill ni hitta hit så ser ni kartan här nedan. Tog bara en och en halv timme från Malmö att köra.

Besök på Övedskloster

Jag vet inte hur mycket jag och Gustaf III har gemensamt men förtjusan till Övedskloster har/hade vi iallafall båda.

Övedskloster är en av Sveriges bäst bevarade rokoko-anläggningar, som de själva beskriver det så när jag såg att slottets paradrum skulle visas för allmänheten var jag snabb på att boka biljetter. Det var påsk och stor happening på Övedskloster och i, ja nästan iallafall, hela skåne.

Det var spännande att passera in genom entrén till en entréhall som var mindre än jag trodde, dock gick det härliga stentrappor både upp och ned och takhöjden var det inget fel på.

Slottets paradrum är galanta. Vi fick se fyra stycken men tyvärr inte fotografera alla där inne. Lite synd tycker jag. Ett rum hade varit kul att få föreviga!

Fotoförbudet gör den här texten lite svårare, jag beskriver ett besök inne i slottet men du får bilder utifrån.

Det andra rummet vi var inne i tyckte jag att jag kände igen från Peder Lamms tv-program, Slottsliv, om svenska slott och herresäten, ett vackert rött rum med bland annat kinesisk porslin föreställande svenskt fartyg i europeiskt vatten men med kinesiska berg då tillverkaren illustrerade berg såsom han såg dem i sin värld.

Vackert och så men jag måste få berätta att Otto och Eva Ramel som idag bor i slottet (det ska dock i år lämnas över till sonen Hans Ramel, I'm jag förstått det rätt) valde ut en spännande vinkling på två av rummen under visningen. De visade både slottsherrens och slottsfruns respektive sovrum och den ståndsmässiga skillnaden var stor.

Idag tycker nog de flesta att båda rummen är vackra men ta golvet som exempel, i alla de rum vi fick se så var det slipade, putsade mönstrade golv som är oerhört vackra och ståndsmässiga medan slottsfrun fick nöja sig med träplankor som golv.

De berättade också att matsalen som ligger mer eller mindre direkt vid entrén är ett 1800-talspåfund. Innan dess så åt herrskapet i det rum de kände för att äta i för den dagen och tjänstefolket dukade upp där och flyttade dukningen vid lösta önskemål.

På 1800-talet gjordes ett rum om till matsal då trenden var att en skulle ha en särskild matsal men inte för att det lösgjorde personal, på 1800-talet bestod tjänstefolket av 20 personer som arbetade inne i slottet och ytterligare 40 som hade hand om utomhussysslorna.

Inte dåligt. Slottet är stort men att det rymde så många arbetande, det trodde jag inte. De fem/sex viktigaste av personalen fick äta på himlen, inte "i" himlen, var viktigt att säga då det inte var en religiös version utan ett rum på ovanvåningen.

Till sist ska jag berätta om den spartanska lampan över middagsbordet. Det är en, kan vi säga, minimalistisk pjäs och detta helt medvetet, då slottsherren då (jag kommer inte ihåg hans namn) som installerade el till bygget var så nöjd och elektricitet var en sådan lyx att han ville visa själva glödlampan och inte täcka in ljuskällan i en lampskärm som dolde att det var just el installerad i lampan.

Små fragment av ett roligt och spännande besök i ett av Skånes, ja, Sveriges, vackraste slott. Det sades mycket mer men jag vill ju att du ska ha en anledning att själv besöka slottet när de jag sina turer nästa gång!

Det händer mycket på slottet. Parken är öppen året om och evenemang är återkommande, läs mer på deras hemsida: www.ovedskloster.se.

Läs gärna mitt inlägg om Övedskloster där jag berättar historien om huvudet som försvann.

De har en butik som bland annat säljer kött från gården och vilt, den har öppet helger från mitten av maj till mitten av augusti.


Det kommer snart mera från mig om slottets park och trädgård, men för denna gång, du hittar en karta längst ner här i inlägget.



Ha det bra!



/Per

-------

Detta inlägg gav inga bilder inuti slottet så då är du kanske nyfiken på att kolla inuti ett annat slott? Skarhult slott, bjuder på detta!

------

Karta till Övedskloster:

Skabersjö slott

Skabersjö slott - bild ifrån serien "Så många slott, så lite tid"

Skabersjö slott, eller gods, som är den mer rätta benämningen är känt fö att vara befäst sedan 1290-tal men en har funnit rötter sedan 1000-talet. En gammal historia, helt enkelt!

Den skånske kungen, Tage Ottesen Thott, blev ägare till godset under 1600-talet men det fick stå och förfalla. När ättlingen Tage Thott tog över på andra halvan av 1700-talet så lät han rusta upp slottet och behöll det till sin död. Än idag är familjen Thoss slott ägare av godset.

Den skånske kungen, Thage Ottesen Thott blev när han levde Danmarks rikaste person och ägde mer eller mindre hela Skåne, därav namnet. Släkten är enligt godsets hemsida, den äldsta nu levande urskånska adelssläkten.

Idag drivs godset vidare av släkten Thott även om samarbete med närliggande gods sker då det gäller jordbruket. Arbetet sker under en vision av långsiktigt tänk med kulturmiljön i fokus.

Slottet kan beskådas närhelst då det är en by som omringar slottet, och är öppen för allmänheten även om du ombeds parkera utanför och promenera in. Slottet i sig är privat och jag har inte funnit att de har allmänna visningar.

Det är väl värt en promenad som du kan se i första avsnittet av min serie "Så många slott, så lite tid", som jag lagt in här nedan. Karta för att hitta dit hittar du längst ner här i klippet.

Karta:

Häringe Slott i Västerhaninge

Häringe slott, foto av Jessica Pettersson

Text och foton av Jessica Pettersson:

För den som gillar historia så är Häringe slott verkligen värt ett besök...om man vågar! Slottet är nämligen ett av de mest hemsökta slotten i Sverige. Flera medium har besökt slottet och tydligen finns det många andar som ännu inte gett sig tillkänna. Slottet har inte bara en historia att berätta utan ett hundratal. Här finns rustningar, vapen, lönndörrar, underjordiska gångar och gravar. Redan på 1200- talet fanns här en biskopsgård och på mitten av 1600-talet lät Greve Gustav Horn uppföra slottet. Här har flera kungligheter härskat t ex Gustav Vasas yngste son Hertig Magnus. Under 1900-talet flyttade industrimagnaten Torsten Kreuger in, vars bror var finansgeniet Ivar Kreuger. När Torsten Kreuger blev anklagad för förskingring så sålde han slottet till en en bekant, Electroluxchefen Axel Wenner-Gren, i tron om att han skulle kunna köpa tillbaka det senare. Axel Wenner-Gren gav slottet till sin fru Marguerite Wenner-Gren och hade inte en tanke på att sälja det tillbaka till Torsten Kreuger.... 

 Flertalet ägare på Häringe slott har haft storhetsvansinne och med obegränsade resurser levt tämligen dekadent, där skandaler, glamour och fester präglat deras liv. Wenner-Grensparet fyllde slottet med antika möbler, silverföremål, dyrbara vapen och exklusiva mattor. Slottsparken fick statyer från Peru och Irland samt de nordiska gudarna avbildade i sandsten. När Axel hade dött tömdes slottet på nästan allt värde och delikatessföretagaren Olle Hartwig köpte slottet, som då stod näst intill tomt. Paret Wenner-Gren är begravda vid slottet och det sägs att åtminstone Marguerite spökar där. Olle Hartwig och hans fru lyckades återställa slottet till sin forna glans och mycket av det finns kvar än idag. 1999 köptes slottet av familjen Ljungberg som drivit slottet som hotell- och konferensverksamhet. Runt tidpunkten då jag besökte slottet, alltså i augusti 2014, så såg jag att slottet var till salu. Den ena ägaren ville satsa på hotell i USA där hon bor. Jag vet inte om slottet är sålt nu eller det fortfarande till salu.

En mycket god vän till mig ville besöka Häringe slott eftersom hans väninna bott där ett antal gånger. Det som var positivt var att hundar fick följa med, bo på slottet och vara med i matsalen. Det fanns t o m matsedel för hundar. Min vän har hund och det har hans väninna också. Paret Wenner-Gren älskade hundar och hade själva hundar. Vi beslutade att åka till Häringe slott för att fira min väns hund skulle fylla fem år och sen åka till Livrustkammaren på Stockholms slott. Där skulle vi se utställningen med Game of Throneskläderna. Vi båda är galna i denna serie!

Jag minns att när jag skulle beställa rum, så sade jag uttryckligen till personalen att vi ville ha ett rum där det inte spökar. Dörför valde vi inte Sjöflygeln, som är mest hemsökt och där min väns väninna har bott flertalet gånger. Hennes hund har skällt mitt i natten utan anledning...eller så har det funnits en anledning. De som bott på övre våningen i Sjöflygeln och varit mottagliga, har känt ett plötsligt tryck över bröstet, ångest och en rädsla över något som verkar finnas där. Intet ont anande gäster har känt en iskall liten pojke krypa ner i deras sängar. Denne pojke ska vara Gustav Horns son Axel, som frös ihjäl då han knappt var två år gammal. Hans lik förvarades här innan han begravdes. Sjöflygeln är huset med svart tak på fotot ovanför, som jag har tagit. Jag och min vän bodde istället i Venner-Grenska paviljongen som är en byggnad som ligger separat från själva slottet.

Vi kom på eftermiddagen till Häringe slott, senare delen av augusti. Samma dag hade vi besökt Tullgarns slott i Trosa. Jag har för mig att det är Prins Carl Philips slott. Det var en klurig väg till Häringe slott så vi körde fel flera gånger. När vi installerat oss och inspekterat ägorna, så väntade en trerätters middag på oss i den stora matsalen på kvällen. Vi pratade med personalen om spökerierna och de bekräftade att vissa inte mått bra av detta och de beskrev de åtgärder som skett för att minska andarnas aktiviteter.

Matsal i Häringe slott, foto av Jessica Pettersson

Enligt personalen så hade det ibland varit ett herrans liv i matsalen, där spöken väsnats så mycket att det stört matgästerna. Alltifrån stolar som åkt omkull till bestick som flyttats alternativt ramlat ner på golvet. Man fick rådet att sätta upp speglar i hela matsalen, som ni kan se på fotot jag tagit. Spökena ska tydligen därefter lugnat ner sig, kanske för att de upptäckte sig själva i speglarna. Jag vet faktiskt inte. Det hände en liten underlig sak när jag och min vän satt och åt vid bordet. Vi hade suttit där rätt länge och besticken låg som de gjorde hela tiden. Rätt som det var så ramlade en kniv ner på bordet som låg i smöret. Den låg där länge och ingen av oss rörde kniven....vad ska man tro?

Glaskulorna i lamporna på Häringe slott lugnar ner spöken. Foto av Jessica Pettersson

I alla takkronor hängde det glaskulor längst ner, som ni kan se på det fotot jag tagit ovan. Om jag kommer ihåg det rätt så börjar dessa snurra eller pendla om ett spöke har kommit in i rummet. Efter att man har satt upp dessa kulor så ska det ha blivit något lugnare. I gyllene matsalen t ex, sjunker temperaturen när ett spöke kommer och kulan i fönstret brukar röra sig.

När flera medium besökte slottet vid ett tillfälle och befann sig i Övre Gotiska rummet, så satte sig det kvinnliga mediumet i en fåtölj. Hon reste sig omedelbart och bad om ursäkt. Hon var helt säker på att hon hade satt sig på någon, men när hon vände sig om fanns det ingen där i fåtöljen. Vad inte Axel Wenner-Gren anade när han hämtade hem ekpanelen från ett skotskt kloster från 1400-talet, var att något mer följde med...ett spöke, en munk. Ett medium som besökt rummet berättade att munken var från det kloster där palenerna en gång suttit. Munkens ansikte finns bland de många skickligt snidade överstyckena i panelen. I rummet har anställda vittnat om en egendomlig stank, att de inte känt sig ensamma och att någon betraktar dem bakifrån. En person har berättat att hon kände en hand på sin axel, men ingen var där.

Kanske sitter det redan någon i fåtöljen? Foto: Jessica Pettersson

Det kändes faktiskt lite kusligt då jag var i Övre Gotiska rummet. När jag skulle ta foton bl a på fåtöljen, så plötsligt gick objektivet in i kameran och den stängdes av. Det var bara det att batteriet var fulladdat och jag hade inte rört några knappar. Det har varken hänt tidigare eller senare. Något gjorde detta...

Det finns många fler spöken att berätta om i olika rum, men jag skriver inte mer om dem här. Den enda jag kommer skriva kort om är just Marguerite Wenner-Gren, som själv går igen på sitt älskade Häringe slott. Hon var livrädd för spöken, så det är lite ironiskt. Hon och Axel ligger begravda under stenen på kullen framför slottet, men hon vilar inte alltid där. Hon har fullt sjå med att sköta slottet. Hon vattnar blommor, fixar och donar samt ser till att allt ser snyggt och prydligt ut. När det varit mycket gäster på slottet och lite stökigt, sveper hon förbi som en kall vind. Om hon däremot tycker att personalen skött sig på rätt sätt, så visar hon sig i sin vackra röda sammetsmorgonrock med guldtrådsbrodyr....

/Jessica Pettersson

Karta till Häringe slott hittar ni längst ner i inlägget.

--------------------------------------------
Stort tack Jessica för att du berättat och visat mig Häringe slott, ett verkligen spännande ställe som nu kommit upp på min "att besöka-lista". Vi började diskutera engelska slott på twitter då Jessica nämnde Häringe slott i något sammanhang och jag tyckte att historien om munken var spännande. Ta gärna kontakt med Jessica via hennes twitter: @jespet71 Hennes bakgrundsbild på hennes profil är dessutom poolen på Häringe slott. Väldigt tjusig!

Återigen tack!

/Per Sköld
--------------------------------------------

Karta:



Klicka här för att komma till slottets hemsida.

-----------------

Om du gillade den här texten med spökerier så kanske du också gillar historien om huvudet som försvann påväg till Övedskloster, även om den historien är sann... 

Övedskloster: